Det här är slutet på resan och början på en ny!
Den 1maj va berärknad förlossning, dagen var lååång, ingen bebis kom. Det blev den 2maj, slemproppen gick vid 11.50 och alla sa att snart åker jag in. De va inget jag todde på, för just denna dag kände jag att jag skulle va den enda i hela världen som skulle vara gravid föralltid, detta måste ha varit den längsta dagen under hela graviditeten. Men nästan precis när det hade blivit den 3maj kände jag hur värkarna blev starkare än vanlig, dom kom med 3minuters mellanrum och de tryckte på mer än förut.
Jag tänkte att jag bara var löjlig och inbillade mig med tanke på att jag så gärna ville ha ut min lilla bebis så jag försökte sova men insåg ganska snabbt att jag inte kunde somna.
Klockan blev 02.00, värkarna va mycket starkare än tidigare. Jag väckte mamma och bad henne hålla mig sällskap, efter endast ett par minuter bestämde sig mamma för att ringa förlossningen. Jag försökte hindra henne för att jag tänkte att jag bara inbillade mig att de faktiskt va på gång. Men hon ringde och dom bad oss komma in. Jag packade de sista sakerna jag skulle ha med mig, ringde och infomerade pappa och Amanda om att nu va de på gång.
Klockan 02.30 satt vi i bilen påväg för att hämta Eddie för att sedan åka till förlossningen. Vi var framme efter lite drygt en halv timma. Klockan 03.45 satt jag och kollade CTG kurva medans Eddie sov och mamma höll mig sällskap. Efter en stund försvann barnets hjärtljud och barnmorskan blev orolig så hon kollade hur öppen jag va och sa "OJ(!) du har kämpat på bra där hemma", jag blev helt förvånad och insåg att jag inte va så löjlig som jag faktiskt hade inbillat mig. Barnmorskan berättade att jag var öppen 3cm och hela tappen var borta och hjärtljuden kom tillbaka.
Vi kom in till förlossningsrummet vid 04.20. Klockan 04.35 va värkarna starka, jag fick lustgas och blev lite smått hög och Eddie likaså ;)
När klockan va 05.20 skrev Eddie såhär i boken
"Sara ville sitta, hon klämde sönder mitt finger. Hon är hög, sen har hon ont, sen hög igen. Humörvängningar. Hon är jätte duktig, nu ler Sara :)"
När klockan va 06.00 var jag öppen 8cm och endast efter tre kvart var jag helt öppen. Jag hade ont, kände hur de tryckte och ville bara hjälpa till. De tog hål på hinnorna lite före krystvärkarna började. Och klockan 06.50 var det dax, då fick jag äntligen krysta, och åh så "skönt" det va att äntligen få "hjälpa till". Att krysta va bland det minst smärtsamma under hela förlossningen, och de mest smärtsamma va värkarna som kom framåt slutet när jag höll på att öppnas.
Efter några komplikationer under de sista minuterna av förlossningen och efter ca 4 krystvärkar klockan 07.02 (12 minuter efter krystvärkarna började) kom
min underbara dotter Kimberly till världen.
Moderkakan fick jag krysta ut direkt efter att Kimberly kom med tanke på att de uppstod komplikationer så va dom tvungna att se till så att allt va som det skulle.
Dom la min lilla flicka mot mitt bröst, jag grät av lycka. Kimberlys stolta pappa klippte av navelsträngen.
Hon va det vackraste mina ögon någonsin skådat. Och bäst av allt hon va min, MIN lilla dotter.
Hon vägde 3500g och va 50cm lång.
 |
Min älskade dotter.
(sover som vanligt med händerna uppåt, hihi) |